Omkring 1.000 - talet var stränderna kring Vågsfjärden bebodda. En kungsgrav i Bergsnäs och andra gravlämningar i Mädan och andra byar vittnar om att trakten var bebodd.

Från ännu tidigare år finns ett stort antal fornfynd från Nordingrå. Stenyxor, pilspetsar och strids- yxor av järn visar på aktiviteter från både järnålder och den tidigare stenåldern. Vi har i dag endast ett fotografi av ett fartygsankare av sten som Emil Nordenmark avbildade i Mädan år 1937. Det torde ha mätt c:a 70 cm i upprätt ställning. Dess mitt var det starkt avsmalnat och skulle ganska lätt kunna identifieras om det i dag påträffas. Av detta fynd kan man anta att fartyg före järnåldern hade ärenden vid Mädans stränder. Det förvaras inte på¨länsmuseet i Härnösand eller på Riks-museet i Stockholm. Troligen därför undanstoppat och bortglömt ännu i Mädan.

Det största kulturhistoriska minnesmärket från äldre tid i Nordingrå ligger också i Mädan. Uppe på Rödklitten anlades en borg på 400 - talet. De borgar man eljest påträffat härrör från denna tid. Borgmurarna äro väl synliga ännu i dag. På sina ställen raserad men vissa partier äro helt oförändrade trots att så lång tid förflutit sedan man uppförde borgen. När borgen var i bruk uppförde man också pålverk ovanpå stenmuren varför det var ett ordentligt försvarsverk uppe på Rödklitten. Man torde kunna påstå att trakten omkring borgen ansågs värdefull och att det bodde många människor där. Människor som ville ha en säker tillflykt när fiendeflottor närmade sig kusten kunde ha uppfört borgen. Då som nu var det säkert lokala hövdingar med stor makt. Dessa kunde ha tvingat ortens befolkning att uppföra byggnadsverket. Kanske med hjälp av slavar eller tillfångatagna människor från fjärran stränder. Åtskillig möda torde ha nedlagts med att bära upp alla stenar till berget. Räcker 2.000 stycken ?

I jämförelser med de två andra borgarna i Ångermanland kan man av fotografier att döma anse borgen i Mädan som bland de bäst bevarade. En uppdatering av länsmuseet om borgen, anläg-gandet av en bättre gångstig till berget och skyltning nere vid landsvägen skulle med säkerhet få borgens historia mer tillgänglig för intresserade människor i våra dagar.

Umeå universitet har i sin dokumentation In Honorem Evert Baudou åskådliggjort en bild av en malstensdel som påträffats på Rödklitten. Att man malde säd där uppe på berget torde bevisa att man ibland vistades längre tid där. Mat måste man ha under belägringar eller vid vakttjänst. I Forn-borgar i Mittskandinavien beskriver Ove Hemmendorf i Östersund fornborgarnas funktion och betydelse. Röd-klitten kan mycket väl infogas i sammanhanget trots att där inte företagits några utgrävningar. Däremot har man både inne i Mjälleborgen i Jämtland och Borgberget i Ytterlännäs funnit husgrunder. Mjälleborgen har C 14 -dateringar som visar på användning i sent 300 - tal eller tidigt 400 - tal. Kanske även borgen i Mädan är från denna tidsålder. Eljest kan boken Från Borg till Bunker om fornlämningar i Sverige utgiven av Riksantikvarieämbetet lämna mer allmänna uppgifter. Ove Hemmendorf menar att hela borgområdet inte behöver avtäckas för att hitta intressanta lämningar från den tid då borgen var i bruk. En erfaren arkeolog kan genom att studera terrängen lätt finna ställen där man kan företa punktundersökning efter eldplatser eller husgrunder.

Det behövs också mer forskning om vilken roll Mädan haft i historisk tid. Varför var Mädan så eftertaktad att bo i eller att besöka för några århundranden sedan ? När ärkebiskop Olofs år 1319 gjorde sin rundresa i viss delar av Norrland besökte han även Mädan. Riksrådet Ture Persson Bielke övernattade i Mädan 1557. Man hävdar ännu i dag enligt gammal sägen att Karl XI skulle ha övernattat i byn på en resa. Det kan finnas skäl tro att vägnätets sträckning kunde ha haft betydelse för resande uppefter Norrstigen. Den alltför rejäla skogsvägen från Mädans övre del i riktning mot Gavik kunde i äldre tid ha varit en länk i Norrstigens sträckning. Med än i dag många fastighetsbildningar får man intrycket bakåt i tiden att byn varit rikt befolkad åtminstone ner till 1500 -talet. Historien om ett skeppsvarv i Mädan är heller inte undersökt. Inte heller har en grotta i Rödklittens branter undersökts trots att där har påträffats lämningar efter bränder.

Enligt tillgängliga uppgifter

Olof Norlin